För att lättare förstå texten i det här avsnittet kan det vara bra att först läsa igenom avsnittet “Vad är en nerv?”, där det står lite om nervernas uppbyggnad med de inre nervtrådarna (axonerna) som leder signaler och det omgivande höljet (epineuriet).
Om en nerv skadas så upphör signaltrafiken i nervbanan. Det innebär vi inte längre har känsel i det området som nerven går till och vi kan inte heller kontrollera de muskler som nerven är uppkopplad till – det uppstår en förlamning.
En nerv kan skadas på flera olika sätt, med varierande svårighetsgrad:
Det lindrigaste är att nerven kläms så att det uppstår en tryckeffekt eller svullnad i nerven som gör att signalerna blockeras från att komma fram, trots att nerven i princip är oskadad. Detta kallas neurapraxi och då trycket eller svullnaden går tillbaka kommer också funktionen i nerven tillbaka, vilket kan ta från några minuter till dagar eller i värsta fall veckor. Ett vanligt exempel på en mycket lindrig neurapraxi är när man sitter för länge med benen i kors och ena benet somnar.
Om en tryck- eller slit-skada är mer allvarlig kan flera eller alla nervtrådarna (axonerna) inuti nerven gå av. Detta benämns axonotmesis. Om den mjukvävnad som omger de enskilda nervtrådarna är intakt så finns det förutsättningar för axonerna att kunna läka ut i samma gamla banor som tidigare men de måste då växa hela vägen från skadeplatsen och ut till målorganet.
Ett axon kan växa med ungefär 1 mm per dag. Det kan alltså ta mycket lång tid; månader eller år innan det når sitt målorgan som därmed återfår sin funktion. Den här typen av nervskada (axonotmes) har förutsättningar att läka fullständigt eftersom axonerna har möjlighet att växa tillbaka ut i sina ursprungliga banor. Om nervskadan sitter långt ifrån målorganet kan det ändå bli ett bestående funktionsbortfall därför att ändorganen tar skada av att inte vara uppkopplade med sin nerv under lång tid. Muskler t.ex. förtvinar snabbt och börjar förlora sin förmåga till återhämtning om de är utan nervsignaler i mer än ett år. Den här typen av skador kan man t.ex. om en axel går ur led och nervbanorna utsätts för ett starkt drag och tryck men inte går av.
Den svåraste typen av nervskada är att hela nerven går av, t.ex. vid en skärskada eller en mycket svår slitskada. Då delas både axonerna och stödjevävnaden. En sådan skada benämns neurotmesis och den har ingen möjlighet till spontan läkning. Axonerna i den ände av nerven som fortfarande har kontakt med ryggmärgen kan visserligen växa ut igen men om avståndet till den andra nervänden är mer än någon mm så hittar inte axonerna dit. För att en sådan skada ska kunna läkas så krävs kirurgi.