Hur läker en nerv?

En nerv som gått helt av kommer att försöka läka sig själv. De axoner som ligger nedströms om skadan och inte längre har kontakt med sina nervceller kommer att dö men de omgivande stödjecellerna finns kvar. Den del av axonet som har kontakt med cellkroppen i ryggmärgen kommer att börja skicka ut nya grenar (eng. ”sprouts”). Om dessa nya grenar hittar stödjecellerna nedströms om skadan så kommer de att växa vidare längs stödjecellerna i sina gamla banor och så småningom nå ett målorgan, Bild 1-4.

nervskiss 02

Bild 1 Avskuren nervtråd (axon) med cellkropp till vänster och omgivande stödjeceller

nervskiss 03

Bild 2. Den högra delen av axonet, som avskiljts från cellkroppen till vänster dör men de omgivande stödjecellerna finns kvar.

nervskiss 04

Bild 3. Nya axongrenar (”sprouts”) växer ut från axonet som hänger ihop med cellkroppen till vänster. De slutar att växa om de inte får kontakt med sina gamla stödjeceller till höger i bilden.

nervskiss 05

Bild 4. Om stödjecellerna nedströms (till höger) om skadan ligger tillräckligt nära de nya sprouts som växer ut från nervcellen till vänster i bilden, så kan de växa vidare i sin gamla bana och bilda nya axoner som når ett målorgan.

Vad är ett neurom?

Om en nerv delas och sedan inte repareras så kommer alla de nervtrådar (axoner) som ligger i den delade nervänden uppströms om skadan sätta igång en läkningsprocess. Axonerna börjar växa och skicka ut sprouts som på bild 3. ovan, men eftersom det nu inte finns någon nervände nedströms, som kan ta emot nervtrådarna så kommer de att samlas i ett nystan av nervtrådar och så småningom avstannar tillväxten. Detta nystan av axoner bildar en uppdrivning i änden på nerven som kallas neurom. Bild 5. nedan visar ett schematiskt neurom. Eftersom neurom består av tätt samlade nervändar så är de ofta mycket känsliga för beröring eller tryck.

neurom

 

 

 

 

 

 

Bild 5. Neurom. Nerven på bilden har skurits av och har inte reparerats. Nervänden till vänster, som har kontakt med ryggmärgen börjar läka men eftersom avståndet till den andra änden är för stort så avstannar läkningen efter ett tag och de nervtrådar som växt ut bildar en uppdrivning i änden på nerven – ett s.k. neurom.

Det finns flera forskningsstudier, som visar att axoner har en mycket god förmåga att växa förbi ett skadeställe om en nerv repareras. Trots det blir sällan resultaten riktigt bra efter utläkningen av en reparerad. Känseln i det drabbade hudområdet återkommer men blir inte riktigt lika bra. Drabbade muskler återfår oftast sin funktion när deras nerver läkt ut men de blir ofta lite svagare och inte lika uthålliga som förut. Det här fenomenet beror bl.a. på att de nervtrådar som växer ut inte hittar tillbaka till exakt samma ställe som de var anslutna till före skadan.  De bästa resultaten brukar man se i de större muskelgrupperna kring axeln och överamen, medan känsel och rörlighet ofta blir sämre i handen, speciellt efter nervskador i plexus brachialis.